52 Hz

– ett deltagarbaserat scenkonstprojekt om Varat, Tiden och Världens ensammaste val

Där ingenting lever, växer ändå baklänges en reva av tid. Och jag reser i den tysta rymden under havets yta. Jag står inför världens ensammaste val och jag kan inte välja.

Hur känns det att vilja ta sitt liv? Vilka bilder, känslor och erfarenheter ryms i en kropp och en tankevärld där livet inte längre upplevs som ett alternativ? Hur är det att lämnas kvar? Hur fungerar vården idag? Och hur berör vi ett av människans allra mest tabubelagda och skrämmande ämnen?

Ett work-in-progress projekt på temat självmord, baserat på kollektivt skapande, under 2016-2017 av organisationen Totalnormal, som var en del av Fanzingo. En delredovisning hölls på Dieselverkstaden i samband med världsdagen för psykisk hälsa, och en större publik redovisning hölls på Salong Unga Klara med efterföljande samtal lett av Fatih Okan.

Syftet var att tillsammans med deltagare i åldrarna 18-25 år skapa metoder för eget och kollektivt skapande samt producera konstnärligt material utifrån deltagarnas personliga erfarenheter av psykisk ohälsa.

Regi: Aurelia Le Huche
Text: Ensemblen, Aurelia Le Huche, Christoffer Nilsson, Peter Lindahl, Robert Naverstam
Musik: JVM
Medverkande: Binyam Haile, Cesar Borgkrans, Franciska Löfgren, Henrik Wenne, Johanna Sundberg, Julia Gumpert, Julia Norén, Sven Rickström, Christoffer Nilsson (inspelad röst), Tove Boysen
Projektledare: Emma Lundenmark
Producent: Bodil Lundmark
Foton: Lars Södergran

”Existentiell och fysisk scenkonst om självmord”, Stockholms Fria Tidning oktober 2016

”52HZ – hade ensemblen och jag haft nåt slags telepatiskt samtal om Christian och hans tid med ohälsa i psykiatrins öppenvård? Det kändes faktiskt så när jag tittade på föreställningen. När jag tittade på föreställningen, när jag hörde, kände och andra klädde handlingen. Ett terapeutiskt möte, ett bevis på att andra upplevt samma. En gåva från människa till människa, från skådespelare till publik – till mig. Kanske ni också har upplevt ett totalt samförstånd utan att föra ett samtal? Så kändes det för mig. En djup förståelse för min son och det som drabbade honom. Utan att vi talat med varandra om det. Ännu ett perspektiv för mig i det eviga pusslandet av insikter. Skådespelare som med djupare insikter kunde sända på alla frekvenser. Tack! Jag hoppas att projektet får fortsätta, så att andra också får möjlighet att se och uppleva.

Scen Totalnormal var en mobil scen för unga med erfarenhet av psykisk ohälsa eller utanförskap, med stöd av Arvsfonden.