När jag grät senast? Oj det minns jag inte. Väldigt längesen i alla fall. Ibland vill jag gråta men det liksom fastnar på väg upp. Här, i halsen. Det känns vasst liksom
Två bröder och en förlust. Två vänner i ett avgörande ögonblick. Två skådespelare som försöker minnas och förstå. BOYS DON ́T CRY är ett drömlandskap och ett känslolaboratorium uppbyggt av digital grafik, kroppar som kolliderar, ben som springer, vuxna som lyser med sin frånvaro, ögon som öppnas och ögon som sluts, händer som vill gripa tag i något som känns sant, neonljus som trevar sig fram och musik som längtar bort, till något annat ställe, någonstans där allt är okej, du är okej, vi är okej, världen är okej.
BOYS DON’T CRY är ett devisat scenkonstverk där manus bygger på djupintervjuer av 13 pojkar/unga män i åldrarna 12 – 23 år samt skådespelarnas egna erfarenheter. Föreställningen är i första hand skapad för ungdomar mellan 13 – 19 år. Med föreställningen vill vi skapa dialog kring hur samhället kan ge personer med manlig könsidentitet verktyg för att lättare kunna bejaka och kommunicera känslor. I projektet ingår ett pedagogiskt samarbete med organisationen MÄN (tidigare Män för jämställdhet).
Av: UngaTur
Regi: Aurelia Le Huche
Manus: Aurelia Le Huche med ensemble
Medverkande: Binyam Haile, Joel Dannerup
Scenografi och ljus: Gloria Hao, Henrik wenne
Kostym: Sofi Gregersdotter
Musik och ljud: JVM (Marko Lazarević)
Teknik: Joel Dannerup, Henrik Wenne
Regiassistent: Alica Tserkovnaja
Ljuskonsultation: Sofia Linde
Snickeriarbete: Jonatan Lennman
Producent: Sofia Anner
Kommunikatör: Emma Lundqvist
Grafisk formgivning: Lisa Dalenius
Föreställningsfoto: Rebecka Holmström
Produktion: UngaTur
Verksamhetsledning och förproduktion: Siri Nyke
Recensioner:
”Le Huches tillämpning av en kollektiv metod för framställningen av pjäsen är väl sammansatt – bra och effektiv teater, helt enkelt.” – Loretta Villalobos, Aftonbladet
”Binyam Haile och Joel Dannerup rör sig mellan gestaltande och verklighet, i pjäsen men också i scenrummet. Det är fantastiskt fint skådespeleri. ” – Dan Hallemar, Expressen
Se på:
”Vi vill undersöka glappet mellan vad man känner och hur det kommer ut.”
Abdul Hibombo, SVT Kulturnyheterna
Lyssna:
Läs om:
” Så ska nya pjäsen få män att gråta” Saga Elgenstierna, Stockholmdirekt
”Teater ska ge redskap mot begränsade machokultur” Hanna Westerlund, Fria Tidningar
”Pojkar gråter visst, eller?” Clara Lee-Lundberg, ETC
”Om man tittar på våldsstatistik och dylikt ser man att det är hos dem problemet ligger. Det är männen som är problemet. Vill vi gå vidare måste vi rota runt där. Det kan man göra på flera sätt, personligen tror jag på ett empatiskt och lösningsorienterat förhållningssätt. Att försöka prata om det på ett sätt som faktiskt kan kommunicera till unga killar. Hitta ett tilltal som de kan ta till sig. Det kan upplevas provocerande att ge män plats, för att de redan har så mycket plats. Men frågan är på vilket sätt någon tar plats och vad det ger, säger Aurelia Le Huche.” Rojin Pertow, Fria Tidningen
