”I den svarta skogen finns en legend som kallas legenden om Vilierna och denna sprider skräck i alla trolösa älskare. Om en ung flicka dör av kärlek, samlas varje natt i skogen häxorna för att dansa, och de väntar på förrädaren. Om de sedan möter honom, skrattar de och dansar med honom tills han faller död ner”/Ferdinando Fontana
HÄXORNA (Le Villi) är Giacomo Puccinis allra första opera. Sommaren 2016 satte Kamraterna upp den utifrån en feministisk läsning, inspirerad av det under romantiken rådande intresset för naturens mörka sida och ockultism.
I HÄXORNA utforskas synen på kopplingen mellan kvinnan, naturen och ondskan i förhållande till frigörelse och uppror. Vi rör oss i gränslandet mellan det brutala, blodtörstiga och hämndlysta och den feministiska utopin där ett annat system, styrt av mjuka värden, gemenskap och solidaritet, råder.
I HÄXORNA ställs, inspirerat av den romantiska tidsålderns dualistiska livssyn, det vackra mot det groteska, gott mot ont, konventioner mot anarki. Världsordningen vänds uppochner och väcker frågor kring kring tro, etik och moral i förhållande till uppror.
”Sevärt i sommar – så fick också denna lite lamt förkastade ungdomsopera av en annars för ofta spelad kompositör upprättelse genom en radikal och fullständigt rimlig tolkning och ett i sitt format mycket engagerat framförande. Publiken i furore – välförtjänt. Ett skäl till att det blir bra är att konceptet i stället för rutinmässig uppdatering snarare går bakåt i det här stoffets scenhistoria för att dyrka upp dess relevans i tiden. Det känns samtida.” Stefan Johansson, chefregissör och chefdramaturg Malmö Opera
Musik – Giacomo Puccini
Libretto – Ferdinando Fontana
Regi – Aurelia Le Huche
Musikalisk ledning och arr – Anna Christensson
Översättning – Birgitta Prejborn/ Anna Christensson
Dramatiker – Isabel Cruz Liljegren
Scenografi – Erika Sjödin
Kostym – Marie Moberg/Maria Peterson
Mask – Angelica Ekeberg
Ljusdesign – William Wenner/ Lina Benneth
Projektioner – Tanya Byrne
Tekniker – Joel Olby Dannerup
Koregrafassistent – Nelly Zagora
Föreställningsbilder och filmdokumentation – José Figueroa
Producent och verksamhetsledare – Teresia Pettersson
Med stöd av Statens Kulturråd, Stockholms stad, Stockholms Läns landsting och ABF
Medverkande:
Heddie Färdig, Daniel Ralphsson, Karolina Blixt, Hanna Edh, Maria Hartman,Birgitta Larsson, Gloria Kisekka Ndawula, Ingrid Rådholm, William Davis Lind, Peter Nyqvist, Fredrik Essunger, Andreas Olsson, Elinor Tollerz Bratteby, Jenny Jernberg, Ylva Larsdotter, Maria Winiarski, Zéphyrin Rey-Bellet, Per Björkling, Madeleine Johansson, Andreas Lundmark
”Häxorna har blivit en vacker föreställning, präglad av allvar, lugn och ett uttrycksfullt rörelsespråk.” Bo Löfvendahl, Opus Magasin
”Regissören Aurelia Le Huche är klassiskt utbildad dansare med egen dramatisk erfarenhet av Giselle, nyligen gestaltad i hennes dokumentär-performance ”Giselle revisited”. Det känns i den fysiska regin och det feministiskt inspirerade konceptet om våldsam frigörelse, uppror och vedergällning.” Karin Helander, Svd
”Aurelia Le Huche har skapat lika mycket koreografi som regi och ställer tuffa krav på solisterna och den åttahövdade kören. Till en början uppklädda i hatt och kappa rör de sig i en rituell folklore som upplöses till en feministisk powerdans. Men också stillnar i spöklika kolonner som skogens förtrollade träd. Mest anslående är finalens dödsdans runt dramats otrogne fästman, en virtuos uppvisning av Daniel Ralphsson som levande sprattelgubbe. ” Camilla Lundberg, DN
”Häxorna skrevar och räcker ut tungorna i ett för övrigt avskalat scenrum med vita tygcylindrar. Kanske finns ändå den urkvinnliga kraften i den till en början suckande och trånande Anna (Heddie Färdig) som går från suckande till hämndlysten, eller så infrias frigörelsen när Daniel Ralphsons sockrige Roberto får klä skott för den svekfulla manligheten. ” Loretto Villalobos, Aftonbladet
”Det jag nästan älskar mest av allt är dock blomstersmyckningen kring viliernas skrev, och hur de under föreställningen med sina gester framhäver sin mittpunkt och låter blommorna liksom avsöka rummet som känselspröt. Snippa-power! ” Kulturdelen
”Regissören hade lagt en klar feministisk läsning vilket inte minst framgår av att pappans roll hade tagits bort och ersatts av Annas mamma. De olika dansinslagen visade med all önskvärd tydlighet att kvinnor kan särskilt om de är eniga! (…) Avslutningsvis blev det en enastående musikalisk upplevelse väl värt en besvärlig resa upp och ned inom ramen för ett tjugotal timmar! Det är definitivt en operaupplevelse som du inte bör missa vare sig du bor i Ystad, Lidköping eller Korpilompolo!” Operalogg
”I Aurelia Le Huches uppsättning, tillsammans med Anna Christenssons musikaliska tolkning, blir denna operabalett en uppvisning av kvinnokraften, även om den är bortom döden. En fingervisning till denna tolkning finns också i programbladet med ett citat ur Valerie Solanas SCUM-manifest: ”Ge inte upp är svaret, fucka upp är det.” (…) Redan i denna korta opera (en dryg timme) kan man höra och känna igen Puccinis musik, pärlande, oerhört vacker och bitvis skör. Jag hade gärna hört och sett mera. Och jag är också glad att Kamraterna lyfter fram denna berättelse om kvinnor med kraft.” Judit Lukacs, Nyfiken Grå